Den här stunden som jag har just nu, den har jag längtat efter sen igår kväll. Eller natt rättare sagt. När jag satt bakom ratten trött, ledsen, besviken och uppgiven på väg hem från Leksand. Kom hem senare än vanligt och fick inte så många timmars sömn innan det var dags för loppis. 

 

Jag har idag haft ett loppisbord i Sälenhallen tillsammans med en massa andra utställare. Gick sådär... De fynd jag lätt hade sålt då jag bodde i Eskilstuna och stod på någon loppis, funkade inte lika bra här i fjällvärlden. Massor med kläder hade jag, men här klär man sig helst lite friluftsaktigt, och det är sannerligen inte plagg som finns i min garderob. Så fina klänningar, partytoppar och högklackade skor är med hem igen. 

Med detta inte sagt att jag inte sålde några kläder alls, för det gjorde jag. Dock inte i den utsträckning jag trodde. 

Bilder från dagen finns i Antons telefon, så det får komma senare då han jobbar just nu. 

 

Från sjuk i magen till genomförkyld. Här är det tvära kast. 

 

Jag nämnde inledningsvis att jag längtat efter den här stunden, med kom aldrig till varför ser jag nu. Jo, att få sträcka ut mig i soffan under en filt. Där är jag nu och här blir jag kvar ett tag.