Helgen har tillbringats i Fredriksberg där en dag vid folkracebanan stod på schemat. Jag ska inte säga att jag har svårt för motorsport eftersom jag varit speedwayentusiast hela livet, men det här med bilar som körs i en grusgrop av glada amatörer? Nja...
Jag tog med mig min Mötley Crüe-bok och fördrev den mesta av tiden så. Denna tävling höll ändå på i sex timmar och så spännande är det inte. Dock väldigt skönt att få vara ute en hel dag.

Niklas har ibland synpunkter på min dialekt och hur vi pratar här. Snacka om att kasta sten i glashus när det kommer från någon som är uppvuxen i Säfsen. Dalmål kan ni glömma att de pratar där, det är mer en blandning av dalmål och värmländska. Ja, ni kan ju tänka er...
Jag har här komponerat ihop en mening, som visserligen inte används så ofta, men ändå. För att ge ett exempel.

Det var en fågel i mossan som blev skrämd
=
Dä va e föggl i möös sömm skvatt

Ja, döm själva... =)

Känner mig varken besviken eller förvånad över Charlottes artondeplats i lördags. Jag är nog mest förvånad över att hon tog sig till final överhuvudtaget. Hon själv är både proffsig och bra, tyvärr håller inte låten samma klass. 
Att utseendet är viktigt i den här tävlingen är ingen överdrift, men tyvärr har Charlottes utseende gått till överdrift. Att se smått anorektisk ut med väldigt stela, Botoxfyllda läppar och ögon så sotade att det ser ut som du blundar i tre minuter går inte hem i stugorna. 
Se på Norge. En hemvävd lite smårund tjej i enkel klänning fick poäng av nästan alla länder.  
Själv är jag nöjd då en av mina två favoriter vann. Den andra var Bosnien-Herzegovina.