Firande i dagarna tre
Kategori: Allmänt /
16 Mars, 2008 - 19:00
Födelsedagsfirande är helgens genomgående tema. Det började i fredags då jag, Niklas och svärmor begav oss till Globen för att se schlagerfinalgenrep. Ända sedan Globen invigdes 1989 har jag varit en relativt flitig besökare. Jag var faktiskt där samma år som invigningen var och såg Hockey VM. Jag hade då förmånen/turen att få se Kenta Nilssons fantastiska dragning mot USA. Efter det har det rullat på med konserter, musikaler och så klart en massa hockey. Därför trodde jag att jag sett det mesta där vad gäller sittplatser. Men nej...
När vi i fredags kväll letade upp våra platser började vi ganska omgående att ana oråd. Väl på plats kunde vi inte annat än att skratta åt eländet. Vilka platser! Eftersom Globen är rund kan man inte tro att det finns några hörn i den, men tro mig, det gör det.
Trots detta var det mycket trevligt och roligt att få vara där.
Efter Globen var det middag på fantastiska Bröderna Olssons Garlic & Shots. Som framgår av namnet är det vitlök som gäller där. I allt. Maten, shotsen, glassen, ja allt. Eftersom jag varit där tidigare visste jag vad jag ville ha respektive inte ville ha, så någon vitlöksglass till dessert blev det inte. Däremot en fantastisk toffékaka med smörkola i. Och vitlök.
I taxin hem hann klockan passera midnatt och min riktiga födelsedag infann sig, vilket Aini-Leena hade koll på och drog igång Ja må hon leva i bilen. Väl framme stod champagnen och väntade.
Lördagen började med tågresa hem och slutade med Melodifestivalfinal, denna gång på teve. Jag hade tippat resultatet för mig själv och det gick väl skapligt. Jag hade med de tre bäst placerade i toppen, även om ordningen blev lite omkastad. Jag trodde faktiskt inte att Charlotte skulle gå hela vägen, men det gjorde hon.
Söndagen var det släkt och vänners tur att fira mig, vilket några nappade på. Så efter smörgåstårta och lite annat gott sitter jag nu här och känner mig både full i magen och nöjd med årets födelsedag.
Jag hyllade i ett tidigare blogginlägg Frölundas Micke Holmquist efter hans vänsterkrok på Rickard Wallin. Det är naturligtvis osportsligt att göra så (ta inte efter det Emil, min son) och den enda anledningen till att jag gillade det är på grund av klubbmärket på Rickards tröja. Jag har inget emot honom som person, hör du det mamma?
När vi i fredags kväll letade upp våra platser började vi ganska omgående att ana oråd. Väl på plats kunde vi inte annat än att skratta åt eländet. Vilka platser! Eftersom Globen är rund kan man inte tro att det finns några hörn i den, men tro mig, det gör det.
Trots detta var det mycket trevligt och roligt att få vara där.
Aini-Leena och jag på våra fantastiska platser. Strax till höger om mig är det en vägg. Observera dammet på väggen bakom oss.
Efter Globen var det middag på fantastiska Bröderna Olssons Garlic & Shots. Som framgår av namnet är det vitlök som gäller där. I allt. Maten, shotsen, glassen, ja allt. Eftersom jag varit där tidigare visste jag vad jag ville ha respektive inte ville ha, så någon vitlöksglass till dessert blev det inte. Däremot en fantastisk toffékaka med smörkola i. Och vitlök.
I taxin hem hann klockan passera midnatt och min riktiga födelsedag infann sig, vilket Aini-Leena hade koll på och drog igång Ja må hon leva i bilen. Väl framme stod champagnen och väntade.
Dessertdags på Bröderna Olssons. I like!
Lördagen började med tågresa hem och slutade med Melodifestivalfinal, denna gång på teve. Jag hade tippat resultatet för mig själv och det gick väl skapligt. Jag hade med de tre bäst placerade i toppen, även om ordningen blev lite omkastad. Jag trodde faktiskt inte att Charlotte skulle gå hela vägen, men det gjorde hon.
Utanför ett igenbommat Råsunda.
Söndagen var det släkt och vänners tur att fira mig, vilket några nappade på. Så efter smörgåstårta och lite annat gott sitter jag nu här och känner mig både full i magen och nöjd med årets födelsedag.
Jag hyllade i ett tidigare blogginlägg Frölundas Micke Holmquist efter hans vänsterkrok på Rickard Wallin. Det är naturligtvis osportsligt att göra så (ta inte efter det Emil, min son) och den enda anledningen till att jag gillade det är på grund av klubbmärket på Rickards tröja. Jag har inget emot honom som person, hör du det mamma?
Kommentarer
Trackback
