När jag kröp ner i sängen vid 23.30-tiden i går kväll, hade jag en hel del uträttat. Eller vad sägs om nio timmars arbete, en sväng till IKEA i Västerås, storhandling på Ica, strykning, disk och renbäddad säng. Man känner sig onekligen lite nöjd efter en sådan dag/kväll. Eftersom både fredagen och lördagen inte lämnar utrymme för något sådant, känns det ju ännu bättre.

IKEA, detta fantastiska varuhus som jag inte besökt på bra länge. Fick ihop två proppfulla pappkassar med saker jag verkligen behöver. Och jo då, även femkronorskorven hanns med. Gånger två faktiskt.

Mitt kära hockeylag fortsätter tappa poäng. Fem raka poängförluster nu är inte bra, men samtidigt är serien ung och förväntningarna rejält nedskruvade denna säsong. Observera förväntningarna, inte förhoppningarna.  
I morgon väntar derby i fiendeland.

Jag står och väntar på min skjuts
men jag har glömt bort var jag ska
Så jag flyter bara med
och glider lika planlöst av
Mot en helt ny dag

Vid ett nedbränt stadshotell
hänger minnen envist kvar
En gång var du min stad
nu finns inget av mig kvar
Jag är helt säker

Hockey och handboll. Så kan min helg sammanfattas lite kort.
Efter några timmars arbete i lördags åkte Larsson och jag kommunalt ut till Torshälla där Tim hade gått loss ordentligt i köket. Vi, och några till, bjöds på en fantastisk middag. Ett lika fantastiskt spel kunde inte mina blåvita bjuda på denna kväll och vi fick se oss besegrade av Växjö. Något som ändå värmer i hjärtat är att målskyttarna heter Rask och Knuts.

Söndag morgon, samling vid Statoil Västerleden för vidare avfärd till Kolsva, denna västmanländska metropol. Ja ja, det må vara hur som helst med den saken. Anledningen till utflykten var Emils handbollsmatch som slutade med en trettonmålsseger för hans Guif.
Som om det inte var nog med handboll, och det kan man väl inte få va?, blev det även en elitseriematch på kvällen med "stora Guif".

Att ta på sig en röd matchtröja känns ju alltid lite så där... Men men, nu är det så. Bara att gilla läget och när man ändå "måste" göra det, får man ta ett nummer som för oss leksingar kompenserar upp färgen.

#27

"Det är slut på veckan det är dags för fredagsmyyyys" ekar på radion. Fredagsmys i all ära, men slut på veckan?Försök lura i oss handelsanställda det. För oss återstår ännu ett par dagar, vilket innebär att en fredag egentligen är en onsdag. Eller? Äh, visst är det något särskilt med fredagar även om man ska jobba både lördag och söndag.
Förövrigt är jag ledig på söndag, så det så. Lite fredagsmys får det med andra ord bli. Jobbar sent i kväll men sen blir det tacos och någon bra film.

Äntligen var det vitt på backen i morse. Eller äntligen och äntligen... Som den cyklist jag numera räknar mig som, är det inte bara fördelar med snö och kyla.

Jag längtar till jul av någon underlig anledning. Eller inte själva julafton i sig, utan mer att få förvandla mitt hem till en liten tomteverkstad. Ja, eller något sånt.  För att återknyta till det där med handelsanställd, vet jag att när julen väl är här kommer jag ligga som en urvriden trasa och framåt annandagen kommer jag inse att julafton passerat. Jag vet, har många år i branschen bakom mig.

Något jag tänkt på en del med dagens upplaga av Leksands IF, har Jämtleksing satt de rätta orden på:

"Är det någon som för statistik över antalet KSTS (kasta sig och täcka skott)? Jag tror detta lag skulle vara ett av de främsta i föreningens historia på det området. För varje gång det sker ökar kärleken ett snäpp."


Kunde inte sagt det bättre själv, för precis så är det. Kärleken ökar lavinartat för varje gång någon offrar sig så och det är precis som det beskrivs här ovan, väldigt ofta den här säsongen.

Borde lägga mig nu men har som så många andra kvällar senaste tiden "fastnat" på Spotify och Erik Hassle. Jag bara älskar hans senaste hit "Standing where you left me" och hans debutalbum från förra året är fantastiskt bra. Jag kan helt enkelt inte sluta lyssna.
På fredag gästar han Harrys här i Eskilstuna och jag vill sååå gärna gå och lyssna, men det blir nog inte så =(

Bara några låtar till nu, sen får jag tvinga mig själv att stänga av och lägga mig. God natt!

Standing where you left me
I'm standing where you left me
Man, you really hit me hard
Oh my God

Blev tvungen att trotsa kyla och regn på lunchen och cykla ner på stan i ett ärende. Passade på att utnyttja ett rabatterbjudande på Subway och fick för första gången förmånen att smaka deras nybakade kakor. Suck... Jag kan inte med ord beskriva hur god den var. Chocolate Chip... Nybakad, lite halvseg så där kola/knäck-aktig och så otroligt god. Bara att välkomna den som ännu en last, för det där var långt ifrån den sista jag åt. Som sagt, långt ifrån...

Tåg tåget "hem" till Leksand i lördags morse. Det var dags för en sedan länge inplanerad visit hos Michaela. En kort sammanfattning kan se ut så här:
Mysig lunch på Siljan, Tifo-insamling i arenan, härlig match, bra försittning, bildandet av en ny klubb, krogrunda (vi hann med alla tre ställen) idioter från Rättvik, efterfest med arga och mindre nöjda individer.
Söndagen låg vi på soffan och halvsov.
Hur som helst var det ett bra dygn med min vän/vänner.

Nej, det är veckans gapskratt eller till och med månadens. Vad undrar du? Jo, det kom ett mail till jobbet:

Hej!

SSK är trötta på att spela kvalseriehockey och har i år gjort en jättesatsning för att nå slutspelet. Hockeyintresset har ju fått ett uppsving i hela Stockholmsregionen sen DIF tog sig till final och AIK, efter åtta år, tog sig upp igen. Vi ser mer än gärna att ni kommer hit och tar del av hockeyfesten!


HAHAHA!
Det hockeyintresse som fått ett uppsving i hela Stockholmsregionen har resulterat i dryga 3000 åskådare på hemmais. Så var det med det uppsvinget.
Och på tal om hockeyfest: mitt gäng tar emot Örebro hemma i Tegera Arena i morgon lördag. Över 5000 sålda biletter i dagsläget. Vi snackar allsvenskan, vi snackar "landet" men vi snackar framförallt passion, kärlek och intresse. Så det så, 08:or.

Allt snack om att Sverige skulle tvåla dit Holland i Em-kvalet i går, förstår jag mig inte på. Själv hade jag tippat 6-1 till det härliga orangeklädda landslaget, så jag var inte så långt ifrån.
För hallå, Holland kom tvåa i VM, vi var inte ens där.

Jag har tidigare här på bloggen skrivit om mina sympatier med just detta landslag som jag sedan barnsben haft någon slags förkärlek för. Ruud Gullit, åhh.... Vilken lirare det var! Numera är en annan spelare med samma förnamn något av en favorit.

En annan sportbesvikelse bjöd mina egna lirare på tidigare samma kväll. Torsk mot Rögle med 3-0 känns väl sådär, men serien är ung och jag blir fortfarande både glad och rörd över den krigarinstinkt våra unga, lovande junisar besitter. De behöver tid och det ska de få. Vänta ni...

Söndagen avlöpte inte bara lugnt och skönt. Jag var under en del av dagen så otursförföljd så jag funderade allvarligt på att gå och lägga mig under eftermiddagen och invänta ett nytt dygn.

När jag dammsög rev jag ner en blomma som stod i en fin liten skål som för övrigt var en Traderavinst jag gladde mig mycket åt. Blev så besviken att en tår trängde fram.
En stund senare gav stereon upp och var helt plötsligt död. Som om detta inte räckte på en timme, väntade nästa olycka runt hörnet. Jag knallade iväg till solariet för en dos UV-strålning. På väg därifrån rasade två rör (som sitter i sängarna) bakom mig.
De stod uppställda mot en vägg och när jag gick förbi utlöste jag väl något, för i golvet for de och vilken smäll det blev. En kille rusade ut från sitt "rum" och skrek: - vad är det som händer?
Smällen var minst sagt öronbedövande och tunt, fint glas överallt. Hmmm.....

Men det kunde ha varit värre...

Somnade i något nästan medvetslöst tillstånd i soffan lördag kväll. Vaknade till flera gånger, men hade inte orken att ta mig in i sängen. Väl där fick jag en välbehövlig sovmorgon. Det känns i kroppen att man jobbar mycket, länge och ofta...
Jag var alltså ledig i dag och har gjort ingenting. Eller jo, det har jag väl om man tänker på lite städning och strykning, men det är ju nästan som att göra ingenting. Man uppskattar verkligen sådana dagar när de kommer så sällan som de gör.

Någon som också haft en soft dag är mina katter, vilket bilderna nedan visar.

Borde väl kanske gå och lägga mig nu, men det är mycket man borde. Det är Facebook och Spotify för hela slanten för tillfället, så jag tänkte att ett blogginlägg kunde jag också klara av.

Fredagen slutade väl inte riktigt som jag önskade, men det är en annan historia. Tänkte passa på att skicka upp ett par bilder från Tallinnkryssningen med Mälarbåten för några veckor sedan. Någon bild har redan visats, så nu avslutar jag den resan med ett par bilder.
Den första visar att jag faktiskt arbetade också, vilket är hela syftet med resan. För en del i alla fall, hehe. Jag stod alltså i en mässmonter. Den andra bilden får väl tala för sig själv tycker jag. Med på resan var nämlig Janne Schaffer! Hur coolt som helst att få träffa denna musiker.

Känner mig lite smått förälskad i dag. Förälskad i och överväldigad över mitt lag. En helt fantastisk känsla då det var några säsonger jag kände så, ända in i hjärat.
Åkte upp till Leksand i går med Flensgänget för att bevittna Leksand-Malmö. Det hjärta, den passion och den krigarinställning årets upplaga av Leksands IF besitter var det länge sen jag såg.
Det här mina vänner, är precis vad ett sargat Leksandshjärta behöver. Och det känns i hela kroppen.

Får återigen be om ursäkt för att det gått alldeles för lång tid sedan senaste inlägget. Jobb, jobb och ännu mer jobb är numera min vardag och ibland får man prioritera.
Har även hunnit med en liten avstickare till Karlstad där Brynäs-FBK beskådades på en sportbar. Att få bevittna en FBK-torsk just där, i FBK-land bland deras supportrar kändes bra, hehe.
Kung är han ändå där hemma, Pelle P. Kunde inte låta bli att skicka honom ett litet halvroligt sms efter matchen och svaret lät inte vänta på sig. Han är trevlig och rolig, Mr Prestberg. Och Mr Färjestad är han också, så man kan lugnt påstå att han är hemma nu.

Ett efterlängtat frisörbesök stod också i almanackan den här veckan och jag är numera tillbaka till mitt mörkare jag. Skönt!

Ha en bra start på helgen, denna fredag...

... nej, det är Kanelbullens dag! Och den lovar jag att jag ska fira ordentligt. Anton bakade hemma i går, dubbla satser till och med så bullar finns det. Han tänkte även på sina klasskamrater och lärare och gick i morse i väg med en stor påse full med nybakade kanelbullar.

Vad är det för särskilt med lukten från skolkök? Matbespisningen alltså. Ja, jag syftar inte på den mat som tillagas, utan det är något annat. Kände den i morse när jag cyklade förbi en skola på väg till jobbet. För mig innebär den någon form av skräckblandad förtjusning. Får både ont i magen och blir nostalgisk. Skumt...

Hade en mycket tråkig fredagskväll hemma. Min Emil åkte iväg strax efter kl 19 för att se några kompisar spela innebandymatch. Väl framme vid den skola matchen spelades i, klev det ut ett par killar i 20-års åldern ur en närliggande skog, och började gå mot Emil. De pekade på honom och ökade stegen, varpå Emil anade oråd och satte sig på cykeln igen. Då började de springa efter honom skrikandes "vi dödar dig när vi får tag på dig".
En mycket otrevlig och skrämmande upplevelse, inte bara för en 12-åring, utan för vem som helst. Att känna att man cyklar för sitt liv.
Så 30+ på Harrys byttes ut mot polisanmälan och krishantering hemma.

Både lördagen och söndagen gick i arbetets tecken. Var uppe med tuppen i går och hann med både Emils handbollsmatch, där masarna från Ludvika fick storstryk, en tur på stan med Anton och sen lite jobb på det.

Ny vecka igen, en vecka jag tror blir bra. Har förutom en hel del jobb även en hel del annat kul inskrivet i almanackan.

Men vad är problemet?! Jag tog nyligen upp det här och nu är det dags igen. Det handlar om folk som går på cykelbanan och om cyklister som vinglar och far i sin osäkerhet på vilken sida man möts.
Vi har haft högertrafik i det här landet sen 1967, kanske är dags att påminna om det.

Jag har haft linser i typ hundra år och det är inte många gånger jag tappat bort någon för att inte återfinna den. I morse var det emellertid dags för det. Hade öppnat en ny förpackning och råkade vifta till med handen på något okontrollerat sätt och vips var den borta. Jag sökte både högt och lågt, men ingen lins =(
Tur jag har ett gäng hemma, annars hade det fått bli brillor i dag = obekvämt och inte jag riktigt.

Råkade ut för en ganska intressant frågeställning i dag med vännen P från Torshälla. Den gick ut på följande: kommer våra barn (ja, inte bara hennes och mina, utan "alla" födda från mitten av 90-talet och framåt) att gifta sig? Då de flesta av dessa barn har föräldrar som inte lever tillsammans, kan man ju undra hur de själva värderar äktenskap. Så där, bara en liten fundering vi hade mitt på dagen. 

När vi ändå är inne på äktenskap och ålder: hörde nyss på radion att kvinnor som lever med män där ålderskillnaden är mer än 15 år (killarna är yngre alltså) löper stor risk att dö i förtid. Puh, där kom man undan med blotta förskräckelsen ;)

Ha en fortsatt bra fredag! Och tjejer, ta leg!