Okej, någon brakfest blev det ju inte, men ändå... Lite främmande, blommor, paket och framförallt: tårta! Jag tycker det är trevligt. Dessutom har jag aldrig lidit av någon åldersnoja. Det är som bekant bara personer med dåligt självförtroende och homosexuella män som gör.


Tårta ja... Jag har, med framgång faktiskt, ätit väldigt nyttigt den senaste månaden så den där tårtan gav mig väldigt ont i magen. Men god var den, min favorittårta fransk choklad.

Sneresa imorgon. Ingen buss och ingen Larsson, hur ska det gå? Som det ser ut nu är det faktiskt kvinnlig dominans i bilen, nämligen tre mot en. Kom igen Larsson!

Varför man åker så långt när det ändå så gott som är kört är en fråga jag får från olika håll. Ställer man den frågan till mig är jag säker på att man aldrig kan förstå svaret. Vill man ändå försöka så hänvisar jag till mitt tidigare inlägg döpt "Det bästa jag vet".


En snabb sväng in på facebook nu, sen är det sängdags. Återkommer med reseberättelse inom kort.

Sköt om dig.

Storstädningen är avklarad, middagen uppäten och Robinson är slut. Känner mig återigen tacksam över att det inte är jag som är på någon ö utan rinnande vatten och mat.
Fotbollen pågår för fullt, men jag känner mig måtligt road och intresserad. Lyfter endast blicken från datorn när övriga familjemedlemmar börjar skrika. Och när Ronaldo är i bild såklart.
Nej, det ska till ett VM innan jag börjar engagera mig.

Earth Hour var det ikväll också. Mellan klockan 20.30-21.30 var det nedsläckt här hemma. Utom teven då. Hyckleri?

Aftonbladet.se har idag ett inlägg där man får se Kenta Nilssons dragning i VM-89. Ni vet den där mot USA som Foppa sedan kopierade i Lillehammer.
Tycker det är kul att se den igen, för vet ni vad? Jag var faktiskt på plats i Globen och såg den live.

Söndag imorgon och då ska det firas födelsedagar. Emil fyllde för några veckor sedan och jag för två veckor sedan. Då var jag som bekant i Ängelholm, så imorgon kommer släktingarna.
Vi brukar fira ihop, Emil och jag. Som tur är har vi samma favorittårta, nämligen fransk chokladtårta. Så det råder aldrig någon oenighet om vad vi ska ha. Ska visa er den imorgon.

Sov gott, när du än lägger dig.

Alltså, att trycka ihop ett gäng i en bil eller som igår en buss och åka på en hockeyresa är det absolut bästa jag vet. Det kan vara fyra mil eller det kan vara åttio mil, det spelar liksom ingen roll. Den glädje, gemenskap och sammanhållning vi leksingar har är unik.
För att ännu en gång citera en klok klackledare från Södra Siljan: Vår kärlek, vårt engagemang och vår reslust är inte divisionsbaserade, de är Leksandsbaserade.

                                                                                         
Stor humor igår när den tillresta Vik-klacken, nej jag menar klicken, körde igång något slags tifo med isfacklor (?) samtidigt som Leksand gjorde entré. Precis när förste Vik-spelare klev in på isen slocknade det! Bra jobbat där.


Från vänster: Lottförsäljning på bussen samt en kisspaus. En av många kan jag tillägga.

Klockan är, som vanligt får jag väl lov att tillägga, alldeles för mycket. Tänk att det ska vara så svårt att komma i säng skapligt någon gång. Ursäkten till att jag inte lyckades ikväll är dels att middagen jag lagade tog en stund, dels alla dessa Mälarmasbaguetter till morgondagens resa som skulle fixas. Vilket är gjort nu kan jag lugna alla hungriga resenärer med.

Nej, nu är det dags för sängen. Fredagen lär bli en lång dag/kväll som jag lovar att dokumentera och rapportera om på lördag förmiddag. Och Pernilla, din specialare är också fixad.

Sköt om dig och hoppas du får en bra start på helgen.

Det räckte med att jag klev innanför dörren på jobbet idag, så hojtade en arbetskamrat att jag såg mycket piggare ut. Ja, där ser man vad tre poäng gör med en. Det får en att se att solen faktiskt sken idag, fick mig att skratta och fick mig att lyfta blicken.
Vi hade kul i tisdagskväll, jag och min familj på bortastå. Kul att sjunga ut en "klack" på deras hemmais. Särskilt med tanke på läget i tabellen. Emil var riktigt kreativ och skapade både det ena och det andra åt oss att sjunga.

Tårarna är torkade och det värsta ältandet är över, nu kör vi bara. För Leksands IF och för varandra, för kul kan jag lova dig att vi har tillsammans.
Jag ska vara flitig med kameran de matcher som är kvar av säsongen och jag tänker börja nu med lite bilder från i söndags. Det blev en riktig skitdag med facit i hand, men gemenskapen fanns där i vanlig ordning.



Vid bilden till vänster är det definitivt inte lika roligt längre och till höger vädrar jag mitt missnöje på podiet i Sparbanksfoajén inför alla som ville höra. Det var ungefär sex-sju personer som ville. Eller, ville och ville, de hade inget annat val än att lyssna.


Efter match, tårar och ältande var vi ett gäng som stack iväg och käkade tillsammans innan bilen vände hemåt igen.


Gott var det och energin behövdes verkligen. Om Pernilla till höger tyckte det var lika gott är jag inte helt övertygad om.

Tyvärr glömdes kameran hemma i tisdags, så några Västeråsbilder har jag inte att bjuda på.

Blev en långpromenad med Anna-Karin ikväll. Invigde då mina nya walking-skor. Jag brukar alltid gå i vanliga löpardojor, så min spontana reaktion blev: WOW! Vilken skillnad. Kändes som jag studsade fram!

Min förkylning har kommit tillbaka, vilket är så typiskt i kvalserietider. Det har varit samma sak varenda år nu. Hänger säkerligen ihop med att man står så nära varandra i klacken. Man gapar och skriker, nyser, hostar och frustar. Så det är med andra ord inget konstigt att näsan börjar rinna och halsen svida.

Sköt om dig.

Så glad och lättad som jag känner mig just nu har jag inte gjort på snart två veckor. Ikväll kom äntligen en vinst! Visserligen alldeles för sent, men det är inte det som är det viktiga just nu.
Det bästa med kvällen var ändå att få samlas igen, vi som trots motgångar väljer att stå upp för Leksands IF. Få sjunga, hålla om varandra och ändå glädjas över den gemenskap vi har och den kärlek vi delar för Leksands IF. Sen är det alltid lika skönt att få tre poäng med sig hem från Rocklunda.
Och Kung Karlberg var kung ikväll också. En riktig höjdarkväll som sagt var. Känner mig som en ny människa. En hel människa. Tänk vad en vinst kan göra. Fler sådana, tack.


Lovade länka till dagens artikel i Eskilstuna-Kuriren. Tyvärr kan man bara läsa början på den på nätet, sen hänvisas man till tidningen. Den i papper alltså. Du hittar början på den här i alla fall.
Jag har sedan en tid tillbaka slutat läsa läsarkommentarer i tidningarna, sådana som hänger ihop med artiklar av den enkla anledningen att det oftast står en massa skit som jag inte har lust att slösa någon kraft och energi på. Nu var jag ju bara tvungen med tanke på att artikeln faktiskt handlar om mig. Tänk vad Leksand berör! Nästan bara en massa missnöjda, avundsjuka anhängare till andra lag som är inne och kommenterar.

Sovdags nu. Får se hur det går efter kvällens energikick. Kommer hur som helst att somna med ett leende på läpparna. Det var inte igår. God natt vänner!

Usch, vilken tung dag. Vilken hemsk tomhet jag gått runt med hela dagen.

Jag gjorde faktiskt en rolig grej idag, som är hockeyrelaterad, men jag kan inte gå in på nu vad det var. Jag hoppas att jag får tillfälle att återkomma om det.

Annars har det som sagt inte varit någon höjdardag idag inte. Men det är ju så, man måste få ha sin tid att sörja och slicka sina sår. För att kunna komma igen.
Och kommer igen gör vi väl imorgon i Västerås, va? För skölden, för Leksands IF.

Tidningen ringde (Eskilstuna-Kuriren) idag och hade lite frågor angående läget. Länkar till det så snart det kommit ut.

Tack till alla som ändå försökt trösta och muntra upp idag. Jag uppskattar det även om det kanske inte märks så tydligt just nu.

Nej, det blev inte mycket till inlägg det här, men det är bara rörigt och allmännt kaos i huvudet just nu. Får bli nya tag tills imorgon.

Tack för att du tittade in. Sov gott!

Vill skriva så mycket, ändå sitter jag bara här och stirrar framför mig.
Återkommer när ordförådet är påfyllt och känslan en annan.

Började lördagen med att göra om lite i vardagsrummet. Gardiner, matta och bordslöpare byttes ut mot ljusa, våriga alternativ.

Mötte upp min vän Linda och hennes lilla Julie på Tuna Park där både Shirley Clamp och Lili & Susie var på plats och framförde sina melodifestivalbidrag. Tyvärr missade jag L&S då jag för stunden stod i en provhytt. Tråkigt, hade gärna velat lyssna till min vinnare live. Istället blev det då lite shopping och en fika innan vi åkte hem till mig.


Julie trivdes varken i Emils eller Niklas famn, men hos mig gick det bra. Det kallas rutin =).


Ny säsong av Robinson drog igång ikväll. Det var ju några år sedan sist och senast det gick, på trean, var det riktigt dåligt. Nu däremot tycker jag att det verkar lovande. Brukar bli lite bättre kvalitet när fyran gör program.
Kul att se reaktionerna hos deltagarna när de väntat sig en härlig sandstrand och hamnade i ett träsk. Men allvarligt, jag skulle aldrig i mitt liv vilja vara på ett sådant ställe, usch. Jag är alldeles för bekväm, för mycket stadsbo och saknar den äventyrslusta man bör ha. Dessutom ger mitt liv som leksing mig det äventyr jag behöver.

Några timmars sömn nu, sen är det dags igen för nya tag. Min blåvita familj, vi ses på Norra imorgon.

Så snart jag startade bilen imorse för färd mot Örebro pumpade radion ut melodifestivalvinnaren Malena Ernmans "La Voix". Stängde av direkt. Alla som var i Ängelholm vet varför.

Det var inte helt fel med den massage jag nämnde igår. Otroligt skönt! Var rädd att det kanske skulle smärta en aning, vilket i och för sig hade varit bra, för då hade jag fått tänka på något annat än hockey för en stund.
Nu var det bara sååå skönt!


Hörde ett urbota dumt uttalande från integrationsminister Nyamko Sabuni idag angående kravallerna i Rosengård. Att hon på något sätt, som jag uppfattade det, har förståelse för hur de beter sig eftersom de bor som de gör.
Jaha, så om man är missnöjd med standarden på lägenhet och bostadsområde är det tydligen okej att kasta sten på polisen och sätta eld på allt man kommer åt? Skärpning och sluta dalta!

Avslutar med något hockeyrelaterat, någon ordning måste det ju vara, hehe.
Hittade en härlig bild på aftonbladet.se på våra nya tränare.


Snart är det lördag och då kommer min vän Linda och hennes lilla Julie och hälsar på.

Sov gott!

Lovade att återkomma med ett senare inlägg, så då gör jag det. Fast jag vet egentligen inte så mycket vad jag ska skriva om. Det mesta är faktiskt sagt/skrivet i media och i diverse texter på nätet. Jag har ju inget av nyhetsvärde att komma med i alla fall.

Hur jag mår är en fråga jag får från olika håll. Tack, det är okej. För min egen del var det mycket värre i måndags och igår på dagen. Då var jag både besviken på de två första matcherna, skakad av Antti-Jussi Niemis olycka och väldigt nervös inför AIK-matchen. Jag var riktigt, riktigt nere under de här två dagarna. På Hovet kände jag mest en besvikelse som mynnade ut i ilska.
Hovet ja... "Detta glädjens tempel" som Broman så passande valde att kalla det.

Jag längtar till söndag. Ny match, nya möjligheter.

Ska till Örebro imorgon på utbildning. Väl där har jag bokat in mig på en massage. På jobbet, på arbetstid. Ska både bli skönt, samtidigt som det är välbehövligt. Jag är ju inte överrörlig direkt i nacke och axlar.

Återkommer med ett längre inlägg senare. Under tiden håll tillgodo, ta åt er, ta till er och agera utifrån Niklas text som går rakt in i hjärtat, får ögonen att tåras och nävar att knytas. Läs den här.

VI ÄR LEKSANDS IF.

Antti-Jussi Niemis tillstånd verkar vara stabilt, om än mycket allvarligt:
* En öppen kanal via bihålorna till hjärnan.
* Ett 5 x 5 centimeter långt sår. Skinnet hängde ner över ögat. Man såg rakt in i skallbenet.
* Skador på pannbenet.
* Frakturer på ovan- och undersidan av ögonhålan.
* Brutet okben.
* Flera frakturer på käkbenet.

Kanske skulle kalla ovanstående lista för skånsk humor? Hittar ingen annan förklaring till varför vissa i Lindab verkade tycka detta var helfestligt. Varför skrattade några stycken annars så hjärtligt åt honom när han låg där? Förresten, vill nog ändra det till Ängelholmshumor. Har svårt att tro att till exempel Malmö hade funnit det lika roligt.
A-J verkar som sagt ändå vara på bättringsvägen och det är det absolut viktigaste.

Fick en jättehärlig, vårig tulpanbukett av Niklas idag. Skulle ha bjudit på en bild av den, men som vanligt borde jag ha intagit vågrätt läge för länge sedan.
Jag får hoppas på fler sådana när jag ska fira min födelsedag om ett par veckor. Jag fyllde ju som sagt i söndags, men det är lite körigt att få till ett firande mitt under pågående kvalseriespel. Jag är ju liksom på turné =).

Nej, det här håller inte. Jag har mer att skriva och bilder att visa, men klockan tickar på friskt nu. Vi får ta det senare.

Usch, vilken dag det här blev.
Kom hem från Ängelholm vid 03-tiden imorse, i säng en halvtimme senare och sedan upp strax före sex. Självklart känner man sig lite seg med så lite sömn, men det funkar ändå. Kände mig fortfarande låg efter gårdagen, men började så sakteliga jobba mig tillbaka till normal form och ny revanschlusta när nyheten om Antti-Jussi Niemis tillstånd når mig.
På plats i Lindab Arena (får man kalla vad som helst för en arena?) stod jag placerad så att jag såg tacklingen och de efterföljande scenerna väldigt väl. Det var hemskt, skrämmande och gjorde mig både väldigt rädd och väldigt ledsen.
Hemmapublikens uppträdande vid denna händelse saknar jag ord för.
De nyheter som nådde mig tidigt i förmiddags om att Antti-Jussi svävade mellan liv och död, var som ett knytnävsslag i magen. "Skit i hockeyn, skit i Elitserien, det finns viktigare saker" var tankar som virvlade runt i mitt huvud. "Ta vår Elitserieplats, bara vi får behålla Antti-Jussi". Bara hans familj får behålla honom.
Ibland är det skönt att få lite distans till det man håller på med, få bli påmind om andra värden och om vad som är viktigt.


Från vänster: 1. Med min skumpa utanför bussen 2. Jessica och Gidlund 3. Trevliga LTC med ett tydligt budskap.

Fick inte det jag önskade mig mest på min födelsedag, nämligen tre poäng, men en mycket trevlig resa blev det hur som helst.

Snacka om att jag varit offside idag. Inte bara jag. Stämingen har inte varit på topp hos någon här hemma.
Dåligt med blogginlägg har det också blivit, men nu kan jag äntligen ta tag i det.

Emil väckte mig idag och upplyste om att klockan var halv ett. Den sömnen behövdes kan jag lova. Lär inte bli så många timmar framöver. Jag ska ju nämligen på turné. Så idag fick jag göra sådant man gör när man väl är hemma, nämligen storstäda. Vilket också var skönt med tanke på att hjärnan var full av tankar och  funderingar efter den tuffa fredagskvällen. Då kan det vara skönt att aktivera sig med något fysiskt.

Tung dag som sagt, men nu är jag på banan igen och drivs av en enorm revanschlust. Ängelholm, here I come!

Lovade återkomma om mitt besök på Eskilstuna-Kuriren. Här är resultatet. Det ser ut som en liten artikel på nätet, men i pappersupplagan var det faktiskt en helsida. Kul!

Melodifestivalens final har nyligen avslutats och jag känner mig väl ganska nöjd. Jag menar, vad som helst är bättre än Caroline af Ugglas. Tror nog att Malena Ernman kan sticka ut en del, på både gott och ont, i den stora finalen i Moskva. Bra årgång på henne förresten =).

Vad tråkigt att så gott som alla finalister hade samma kläder nu som i deltävlingen. Vill man inte ha något nytt till en ny fest? Själv har jag nästan problem med att ha samma kläder på jobbet två gånger, hehe.

God natt på er alla läsare! Några av er lär jag träffa imorgon, ni andra får ha en fin söndag. Det lär bli en lååång dag...

Ojojoj, nu är det inte många timmar kvar till nedsläpp i Kvalserien. Det pirrar rejält nu vill jag lova. Jag tänker inte utveckla det mer här nu, ska nämligen försöka mig på en liten krönika till superstars.nu. För att sätta tankar och känslor på pränt och få lätta på trycket så att säga. Klockan är redan väldigt mycket, så jag lovar inte att det blir något. Men jag ska ge det ett försök.

Jag var på tidningen igår som jag nämnde i förra inlägget. Det blev en liten intervju och några foton. Jag lägger ut det alternativt länkar till det efter publicering.

Förra inlägget ja... Igår blev det för ovanlighetens skull inget inlägg. Jag somnade nämligen till på soffan på kvällskvisten och var i det närmaste medvetslös när jag väl vaknade till.

Jag är så otroligt ofokusrad på allt just nu, ja utom ni-vet-vad, så jag avslutar här och nu.

Vi hörs snart igen!

Nej, inte nästa då men snart. I och med vinsten över Almtuna ikväll blev det Växjö som är sista lag att ansluta till kvalserien. Med andra ord blir det en resa dit istället för till Uppsala. Surt.

Lovade igår att visa bilden från Eskilstuna-Kurirens framsida i lördags. Håll tillgodo och kolla in vänstra hörnet, längst ner:

Jag har tidigare berättat om hur rörd jag var under manifestationen, och nog syns darret på läppen.

Valde att ställa undan vinterstövlarna idag till förmån för ett par pumps. Hmm... Inte riktigt rätt dag att göra det. Snön har vräkt ner här under dagen. Jag vill ju ha vår nu! Gick tydligen inte att skynda på den genom ett skobyte.

Lät min kvällspromenad gå förbi Anna-Karins hus, så hon kunde "plocka" några plommonkvistar till mig. Det blir fantastikskt fina vita blommor på dem efter ca 1-2 veckor inomhus. Bara att vänta nu då.

Såg en facebookgrupp nyligen som heter något i stil med "Emil Nilsén är Sveriges bästa klack ledare". Jo, jag ska gå med. Så snart skaparen av denna rättar till den hemska särskrivningen. "Klack ledare"... Suck.

Blev uppringd av en tidning idag som vill göra en "rolig grej" av mitt hockeyengagemang. Ska dit imorgon, så får vi se hur det blir med det. Återkommer såklart om detta.

Caroline af Ugglas är glad över att ha gått till den stora finalen i Globen och säger att det gick vägen "utan löshår och löstuttar". Nehe, det säger du inte...

Växjö utjämnar till 1-1 i matcher, precis som jag trodde. Blir till att heja ännu högre på Almtuna imorgon då det avgörs. Klart jag hellre åker tio mil än fyrtio.


Imorgon bitti ringer klockan en timme tidigare på grund av en liten happening på jobbet. Borde därför lagt mig för länge sedan, men det är som vanligt...

Jag måste få återkomma till det här med hur ljust det är ute nu. Det var inte länge sedan det började mörkna vid 15-tiden. Idag var klockan bortåt 18. Härligt! Det går verkligen åt rätt håll.
Jag är så långt ifrån någon ornitolog man kan komma, så jag kan inte namnge de fåglar som sjunger så glatt dagtid, men nog är det ett vårtecken! Det låter vår i alla fall.

Det är inte ofta man pryder framsidan på sin dagstidning, men i lördags hände det faktiskt. Naturligtvis ska jag bjuda dig på den bilden, men inte ikväll. Orkar helt enkelt inte "fixa" till den nu. Får bli imorgon.

Har tillbringat helgen i lilla Fredriksberg där bland annat angling stod på schemat i lördags. Trots en tidig uppgång, vilket känns sådär när det är helg, är det skönt att få vara ute nästan hela dagen.
Vid 7-tiden gränslade vi skotrarna och åkte någon mil. Det var inte kallt, men blåste en del. Då är det skönt att sätta sig på älgskinnet nära elden och vänta på napp. Vilket det var dåligt med. Napp alltså. Endast fyra gånger fick vi springa mot det hål i isen som signalerade napp.
Första gången drog Emil upp en 2-kilos gädda. Andra gången klantade jag mig, även om jag inte tycker det själv, och firren drog. Tredje gången drog firren utan att det var mitt fel och fjärde gången fick jag upp en liten gädda som jag valde att släppa i igen.

Så efter fem timmar på sjön styrde vi skotrarna hemåt med endast en fisk med oss. Ja ja, frisk luft fick vi i alla fall.

Jag småsov mig igenom nästan halva matchen mellan Almtuna-Växjö på lördagseftermiddagen. Man blir ju sååå "mosig" av frisk luft. Till "Andra chansen" hade jag dock piggnat till och deltog väldigt aktivt i telefonröstningen.
Mitt tippande i tidigare inlägg gick väl sådär. Och eftersom jag tippat med hjärtat och hur jag ville att det skulle gå, innebär det också att jag är besviken.
Det började ju så bra med att både Lili&Susi och Starpilots tog sig till duell två. So far so good. Men sen då...
Allvarligt, jag har inte hört någon som tycker Caroline af Ugglas är bra, så frågan är vem det är som röstar på henne? Vart får hon alla röster ifrån när alla man pratar med tycker låten är kass?
Mer skriverier och spekulationer återkommer jag med inför the big final på lördag.

Kvalserien... Nu är det nära. I skrivande stund endast en dryg timme kvar innan vi inne i rätt vecka. Det pirrar rätt bra nu vill jag lova.

Sov gott, vi hörs imorgon!

Melodifestivalen har de senaste åren varit sjukt svårtippad. Folk röstar helt enkelt inte som man tror. Här är i alla fall min tippning och faktiskt önskan också. Jag har nämligen enormt svårt att tippa något utan att ta med mitt hjärta.

Scotts möter Sarah Dawn Finer. Hmm, inte lätt. Jag tror fortfarande Scotts rider på framgångsvågen efter Dansbandskampen. Låten är dessutom fartig och på svenska vilket brukar visa sig framgångsrikt. Brukar alltid finnas några sådana bidrag med i finalen. Sarah´s låt är fin, men når inte riktigt fram. Förmodligen kräver den ett flertal lyssningar för att lyfta.
Min gissning blir således Scott.

Lili&Susie möter BWO. Oj… Faktum är att jag känner mig ganska övertygad om att de dansande systrarna slår ut favorittippade (om man frågar Bard vill säga) BWO. För mig personligen blev det en riktig nostalgitripp att se och höra dem igen. Dessutom är låten riktigt bra! BWO är inte dåliga på något sätt, men jag tror inte på deras ballad.
Vidare här alltså Lili&Susie.

Amy Diamond möter Starpilots. Barn gillar barn och deras förmåga att rösta är aningen begränsad, därför känns Starpilots klara här. De har en låt som går hem i alla åldrar. Plagiat eller inte, den är riktigt bra. En solklar 80-talsrökare! Till nästa duell Starpilots.

Rigo & The Topaz sound feat. Red Fox ställs mot Caroline af Ugglas. Jag är väl inte stormförtjust i Red Fox låt, men allt är väl bättre än Caroline. Knappt så man törs gissa här… Hur röstar folk? Hmm… Jag tror nog ändå att Red Fox låt går hem hos fler.
Rigo & The Topaz feat. Red Fox tar sig alltså vidare.

Då har vi i nästa omgång:
Scotts mot Lili&Susie. Här tror jag inte det är något snack. Lili&Susie avgår med segern och tar sig till final i Globen.

Starpilots mot Rigo & The Topaz feat. Red Fox. Tycker även denna sista duell känns solklar. Starpilots får vi också se i finalen i Globen nästa lödag.

Facit: De två sista finalplatserna går till Lili&Susie och Starpilots.
Sen ska även internationella juryn utse en finalist, men hur de resonerar har jag inte riktigt fått grepp om. Känns som lottdragning nästan. Så jag gissar ingenting där helt enkelt.

Ni ser, jag kan skriva om annat än det stundande kvalet =). Nej, det går inte. Lite måste jag få lätta på trycket. Vaknade tidigt imorse och kunde inte somna om. Låg och funderade på vad ”Strumpans” återkomst till SSK betyder för dem. Niklas vaknade med ett ryck och berättade om sin ”mardröm”. Vi mötte tydligen inte SSK hemma i första utan Löven borta. Och vi var inte på plats. Ja, ni hör själva hur vi har det just nu. Det är en jobbig tid.


En fin helg önskar jag dig.

Ja, det är inget annat just nu.
Ikväll kunde vi äntligen ha vårt Mälarmasmöte eftersom det efterlängtade kvalserieschemat blev klart sent igår. Så nu är resorna spikade, ledigheten på jobbet beviljad och allt börjar så sakteliga falla på plats. Därmed börjar också ett bättre humör att infinna sig känner jag.
Fast det är klart, den där kvalserieklumpen i halsen är kvar och lär nog bli så ett tag.


Klockan är mycket, alltför mycket som vanligt, och jag måste gå och lägga mig. Fredag igen. Är det något annat än måndag och fredag i veckorna nuförtiden? Känns inte så.

Läste Calle Steens namn bland ryktade förluster från Malmö. Förlust? Det får nog någon förklara.

Kvällens höjdpunkt var att få se Almtuna spela bort mora från en eventuell kvalserieplats och det gick precis enligt planerna. Men var är publiken i mora? 1639 personer är inget annat än ett skämt. Precis som allt annat där, så det passar ju iof bra.
Kul att det var just Fredrik Vestberg som fick avgöra och överlag gör en mycket bra match. Något han tyckte själv också. Att det var skönt att avgöra just mot moringarna alltså.

Jag vet att ni mina kära bloggläsare, är lite uppdelade i grupper när det gäller vad ni helst läser om här. Tyvärr för er som inte gillar hockeybiten, kommer det bli en hel del av den varan några veckor framöver. Anledningen heter Kvalserien och jag tror nog inte ni undgått det trots brist på intresse. Jag ska dock försöka tänka på er också lite extra nu mellan alla hockeytankar och rapporter, så rata mig inte ännu. Ge mig en chans =).

Och kvalserieschemat lyser med sin frånvaro...
Jag vet dock att det är nära nu, men har ändå känt en enorm irritation under dagen just på grund av detta. "Vänta in play off-lagen", vad är det för j-a trams? De måste väl kunna ta ställning och tycka till vare sig de är klara eller ej.
Ja ja, det är såklart någon annan som bestämt att det ska vara på det här sättet, så att så mycket till val har man ju inte.
Nu undrar säkert någon varför jag är så otålig och ivrig, "du kan ju ändå inte göra något åt saken". Helt riktigt, rent hockeymässigt, men helt fel ur övrig synvinkel. Det kallas planering och innefattar bland annat resor och ledighet.

Just nu närmar vi oss en årstid som om man är Leksing innebär kvalseriespel, i alla fall om man ser till de senaste åren. Och som jag nämnt tidigare börjar det märkas på en rejält. Ofokuserad, irriterad och spänd är några ord som beskriver mig just nu. Vid tilltal kan jag lyssna en stund, sen tappar jag fokus helt. Om det inte handlar om kvalet alltså.
Kan låta, eller rättare sagt låter, helt idiotiskt för den oinsatte. För mina blåvita systrar och bröder ter det sig dock helt normalt.

Jag har en inspelning på cd från radiosporten. Fick den av Mühlegg för några år sedan. Den innehåller referat från sändningen då Leksand tog sitt andra SM-guld 1973. Det händer att jag lyssnar på den ibland. Ler åt sättet de pratar på och naturligtvis hur det slutar.
Idag åkte den på igen.

Jag har trampat omkring otåligt hela dagen idag. Idag skulle kvalserieschemat med största sannolikhet släppas. Men nej, ingenting. Det blev till att ställa in kvällens möte med Mälarmasarna då resorna skulle bestämmas och planeras. Det blir också till att fortsätta trampa omkring och vänta. Riktigt frusterande, jag vill veta nu!

Det blir ett kort inlägg nu, jag känner mig otroligt ofokuserad, irriterad och lättretlig. Tror nog det kan kopplas samman med det uteblivna schemat, det stundande kvalet och allt vad det för med sig.

Sista deltävlingen igår = sista klädrecensionen idag. Ett tråkigt faktum är att många artister väljer att köra på samma klädsel i finalen alt. "Andra chansen", så därför blir det ingen mer klädrecension. Det blir helt enkelt fokus på låtarna istället, vilket inte är helt fel i en musiktävling.


Från vänster: Agnes. Det här är inte i min smak. Guldigt paljettfodral gjorde henne inte rättvisa. Sen måste väl ändå frisyren tas med i outfiten? Så många extensions måste helt enkelt lyftas fram.

Star pilots: De dansande bandmedlemmarna i overall finns inte så mycket att säga om. Passande till framförandet, men även helt oglamouröst. Piloten själv däremot... Svårt att misslyckas med en sådan kostym. Finns nog ingen som inte är snygg i en sådan...

Susanne Alfvengren: Jag har absolut ingenting positivt att säga om klänningen förrutom att färgen är okej. Den är helt enkelt inte snygg och hon är inte snygg i den.


Från vänster: Anna Sahlene & Maria Haukaas Storeng. Två snygga tjejer i inte alltför snygg scenstass. Resonemanget med designern tycks ha varit "vi vill visa det vi har". Då blev det så här, en visar ben och en visar bröst. Mycket bröst till och med.

Thorleifs: Nja... Funkar väl, men inget upphetsande direkt. Kanske inte heller är rätt band att känna någon större upphetsning över för övrigt. Skinnkostym känns inte direkt 2000-tal. Dessutom hade hans tänder lika gul nyans som håret. Inte fräsht i teve.

Sarah Dawn Finer: Varje gång jag ser denna skönsjungande, vackra tjej kan jag inte låta bli att tänka hur snygg hon skulle vara om vågen visade några kilo mindre. Hon ska ha cred för att hon valde en annan färg än svart, men den här klänningen är inte snygg. Niklas kallade det nattsärk. Ja, lite så kanske.


Från vänster: Next 3. Jaha, vad ska man säga? Man f å r  i n t e ha jeans och t-shirt i Melodifestivalen!

Malena Ernman: Snygg klänning, men minus för att den är svart. Sen kunde det varit lite roligare och mer passande låten med exempelvis ett par läckra byxor, höga stövlar och en urringad kråsblus. Men hon tog väl något hon brukar ha på operascenen.