Som det tårtmonster jag är, njöt jag i fulla drag i helgen då Aini-Leena var här och hade med sig två fantastiska skapelser. De var precis lika goda som de ser ut.



Vinst ikväll borta mot Almtuna med 5-2. Följde matchen via everysport.com som är ett mycket bra "hjälpmedel" om man inte kan vara på plats för att se matcher live. Men vilken sandlådenivå det är i diskussionsspalten! Trams, tjafs och helt menlösa inlägg avlöser varandra. Visst, ibland dyker det upp ett och annat både trevligt och matnyttigt inlägg, men överlag så är det menlöst.

Sitter i skrivande stund och väntar otåligt på besked om Kung Karlbergs knä då han ikväll råkade utför en ful bentackling. Någon amatör i Almtuna hängde tydligen inte med... Matchstraff blev det för idioten och jag hoppas, hoppas, hoppas att Micke är okej. Besked lär väl komma under morgondagen efter diverse läkarbesök.

Landade i Leksand redan klockan halv elva i går förmiddag. Inledde med att se en period J18-hockey, följt av ett besök på Leksandsbröd. Efter en som vanligt mycket god "Fisk på planka" på Bosporen, var det dags för mötet Leksand-Bofors, som blev en transportsträcka mot tre poäng.
Johan #9 Hägglund sammanfattar matchen bra när han säger att "Bofors är ett riktigt grislag."
Efter matchen blev vi lite ofrivilligt kvar i arenan en dryg timme och fick då se lite veteranhockey med Hans Lodin som förste målskytt.


Lilla bilden: Passade på att besöka vårt utvisningsbås, under överseende av Emil. Tänkte skriva "skammens bås", men det är på andra sidan sekretariatet. I det här sitter bara oskyldigt dömda leksingar, straffade av någon inkompetent domare =).

Försov mig i morse för nästan första gången i mitt liv. Visst har det hänt att jag vaknat en tid efter klockan ringt, men har ändå alltid hunnit i tid. Vet inte vad som hände i morse faktiskt... Helt klart är att omställandet av klockan har spelat in, men jag vet inte riktigt hur faktiskt. Hur som helst, jag gick upp tjugo minuter i åtta och börjar jobba klockan åtta, så det var bara att messa chefen, hoppa frukosten (mycket mot mina principer) och sätta fart.

Luleå slog Färjestad ikväll med ett mål mot noll. Wow, vilken match det måste varit...
Med glädje läser jag botten av Elitserietabellen, där Luleå klättrat upp över det hemska kvalstrecket. Det är numera Frölunda som gör SSK sällskap där nere i träsket. Hahaha!

"Med bidrag från: Leksands IF" Läste nyss denna textrad då den rullade upp i rutan efter "Stjärnor på is". Kan de ha bidragit med ett par grickor eller två? Någon som vet?

"Knapp" seger mot Nybro igår, men även det ger tre poäng. Något som varken morapacket eller solnaråttorna fick med sig. Skönt!
Det känns som att Malmö har förlorat det mesta den här säsongen, ändå ligger de bara sex poäng bakom oss. Visserligen med en match mer spelad, men ändå.

Kris i SSK. Bra.

Hade känningar imorse som gjorde att jag misstänkte urinvägsinfektion. Ringde sjukvårdsupplysningen och för att göra en lång historia kort, bad sköterskan mig att klä mig varmt när jag går på hockey samt ha något varmt med mig att sitta på. - Det ska jag tänka på, nästan skrattade jag fram.
Faktum är att jag är så enormt svettig när jag står på Norra. Har bara ett linne under matchtröjan och ändå rinner svetten ner för ryggen. Något varmt att sitta på??? S i t t a på? "Vi sitter bara när vi skiter..." =)

Premiär ikväll för MQ´s nya klädkollektion "Paris, Kate & I". Jag tänker inte sänka mig till den låga blogga-om-kläder-nivån, det får de yngre brudarna göra. Jag vill bara berätta om en mycket rolig kväll.
Visningen var för speciellt inbjudna och det blir lätt lite hysterisk stämning när dryga 100 personer ska slita i samma kläder, som dessutom bara fanns i begränsad upplaga. Jag tror nog att Anna-Karin och jag hann pröva nästan alla plagg, många i olika storlekar dessutom.
Det började kl 19 och höll på till kl 21. Vi var där fem minuter innan och lämnade butiken ca kl 21. Då var det bara två tjejer kvar. Helt galet roligt hade vi i alla fall och varsin påse hade vi i handen när vi äntligen kunde lämna butiken och personalen som ville gå hem. Tack Anna-Karin!

Pelle P avstängd en match efter "den brutala tacklingen" på en Huddingespelare. Blev inte ett dugg förvånad när jag läste att anmälan inkommit till disciplinnämnden, i efterhand, av ingen mindre än Lars G Karlsson. Karln är tävlingschef på Svenska Ishockeyförbundet och den mest griniga och aviga figur jag någonsin intervjuat för superstars.nu´s räkning. - Det gör ont att möta Leksand, L-G!

Tänkte på en sak på Hovet i tisdags, nämligen att så som jag/vi kände oss då och där, så känner sig bortaklackarna hos oss. Att man är färre, blir överröstade på läktaren och frånåkta på isen. Det var hemskt, men en nyttig erfarenhet. Händer ju inte så ofta. Rättare sagt aldrig om man bara ser till läktarmatchen.
Som hockeysupporter är jag helt klart en erfarenhet rikare.

Nu ska jag hänga in mina nya "Paris, Kate & I"-plagg i garderoben. Någon bild på dem bjuder jag inte på, jag är trots allt över 30.

Tänk, att när gnagarna äntligen lyckas få ihop lite folk till en match så lägger de all tid, kraft, energi och säkert en liten peng på något som knappt är värt att kommenteras. Jag gör det ändå för jag kan aldrig sluta förundras över supportrar som gör allt, utom att stödja sitt eget lag. Tänk vilket häftigt och maffigt tifo de hade kunnat skapa kvällen till ära.
Hördes gjorde de i alla fall ikväll. Hade varit spännande att höra dem om resultatet varit de omvända. Eller, kanske inte höra dem då...
Stor kram och en eloge till den blåvita supportern på sittplats som gjorde vad han kunde när en förvirrad, identitetslös gnagare ville hävda sig och kastade in en gummisnopp på isen i slutet av matchen. Ja, jag förklarade det så för barnen, när de frågade vad det var. Häftig kille...

Segersviten är bruten och det var bara en tidsfråga. För varje vinst kommer man närmre en förlust heter det, och visst är det så. Nu glömmer jag den här skitmatchen och går vidare.

Avslutningsvis vill jag skicka en stor, varm kram till Janne Huokko. Vi står bakom dig, det vet du.

Dagens blogginlägg blir inget inlägg så att säga. Kvällens skrivande har tillägnats superstars.nu så läs gärna där istället.

Säsongens första (här kunde det lika gärna stått förlust) poängtapp kom ikväll. Helt oväntat, om jag får tala för mig själv, mot Huddinge.
Utförlig matchrapport finns på superstars.nu. Med undantag för början av andra, var det rent bedrövligt att skåda stundtals. Jag kände att jag för en stund drogs ner i det här hemska tillståndet som vi leksingar befunnit oss i under större delen av de senaste säsongerna. Usch, jag hatar den där känslan av hopplöshet!
Ja, jag vet att det är överdrivet i det läge vi befinner oss i nu, men det kan inte hjälpas. Känslan kom tillbaka.
Hur som helst, seger efter straffar och vi är fortfarande obesegrade. Efter tio omgångar. Vad gnäller jag för?
Hoppas och tror i alla fall att tränare Kempe både gnällt och sagt några väl valda ord.



Domare Claesson... Han har säkert många olika kvaliteter, men att döma ishockey är inte en av dem.

Årets upplaga av Idol måste vara den sämsta någonsin. Såg snabbgenomgången ikväll och konstaterade att det inte var många toner som prickades rätt. Uruselt startfält! I år har jag inte lyckats hitta någon favorit, vilket jag gjort ganska tidigt under de föregående säsongerna.

Livet som hockeysupporter är inte alltid lätt och kul, det vet man som leksing. Därför vet jag precis hur de mår i Malmö just nu. Jag är så glad att det inte är jag som mår sådär. För en gångs skull...

... vi är dem som vinner mest. En hederlig gammal ramsa som, för en gångs skull, stämmer helt och fullt.
Leksands IF tog ikväll sin nionde raka seger. Mariestad stod för motståndet(?) och de blåvita vann med 10-1. Förövrigt den fjärde segern av de totalt nio där vi gör tio mål eller mer. Det innebär att vi på nio matcher gjort hela 64(!) mål.
Såg inte matchen live idag utan det fick bli swehockey.se. Blev väldigt glad att se Oliver Ekman-Larssons namn bland målgörarna.

Nästa och nästa förresten... Lär bli en och annan resa innan den. Eventuellt den ska jag tillägga, men nog pekar mycket på att det är just Luleå som är ett av de två lag som ska ner och hälsa på i Kvalserien i vår. För nog är det så, att så som tabellen ser ut efter ca tio omgångar, så brukar det se ut efter 55 omgångar eller hur många de nu spelar i "den där" serien. Visst, några steg upp eller ner, men överlag så.
Vilka gör dem sällskap då? Ja, jag ser helst att det är ett lag som ligger nära rent geografiskt. Just nu är det SSK, vilket är perfekt ur flera aspekter. Dels att det bara är åtta mil till Södertälje vilket innebär kort och billig resa, sen vore det också riktigt skönt att få spöa kringlorna och eventuellt få förpassa dem till Allsvenskan.
Luleå däremot... Lååångt, dyrt och tidskrävande.
Oj oj oj, nu skenar jag iväg en del, men nog upptar den, läs Kvalserien, mycket tankar redan nu. Ja ja, vi får väl se hur det blir.


Från det ena till det andra, ät inte för mycket svamp. Det gjorde nämligen jag i måndags kväll. Lätt gjort när man varit i skogen och kommit hem med x antal liter goda trattisar. Gissa om jag hade ont i magen?!
Svamp är ju väldigt svårsmält och det fick jag erfara vill jag lova. Jag hade sjukt ont hela kvällen. Låg som en fällkniv i soffan och kunde knappt röra mig.

Jag älskar hösten och den klara, rena luften. Något jag fått en hel del av i helgen, då det blev en tripp till Dalarna med både svampplockning och båttur på schemat.
Vi lyckades fylla tre stora korgar med trattisar, vilket får ses som riktigt bra. Tyvärr lyste de gula med sin frånvaro, med undantag för "ett par nävar" som jag alldeles nyss smackat i mig. Mmm...


Båttur ja... Låter mer än vad det var. Vi åkte helt enkelt tur och retur till Niklas egen lilla ö, där lite förberedelser inför vintern gjordes. Hur som helst var det en strålande höstdag som man mer än gärna tillbringade på en liten ö i Dalarna.


Björklöven-Leksand idag. En match vi följde via sportradion på vägen hem till E-town. Sveriges Radio Dalarna, som knappast kommer ta hem något pris som den bästa kanalen, hade ändå skaplig rapportering från Umeå. Döm om vår förvåning i bilen, när reportern meddelade att Leksands andra mål i matchen gjordes av Martin Johansson. Vem??? Väl hemma kunde vi dock läsa oss till att det var Jensa som gjorde målet. Jens Bergenström - Martin Johansson, ja det är ju slående likheter i de namnen. =)
Precis som i fredags hade jag lite feelings av att det kunde bli tufft och kanske, eventuellt förlust. Tur att jag inte tippar och satsar pengar på spel...

"Åtta matcher, åtta segrar och 54 gjorda mål. Leksand går fram som en ångvält i allsvenskan." Texten hämtad från aftonbladet.se. Jag läser, ler och njuter.

För bara några timmar sedan tänkte jag att kanske, kanske kommer säsongens första förlust ikväll. Jag menar, för varje vinst kommer man närmre en förlust. Sundsvall slog ändå Malmö borta i onsdags. Jag hade inte bara fel, jag hade superfel! Slutresultatet kunde till slut skrivas till 1-10 och därmed togs säsongens sjunde vinst av sju möjliga. Helt galet...

Inte nog med detta, moringarna torskade igen. Hemma den här gången inför 1556 entusiaster. Malmö vann visserligen, men på straffar så där rök en poäng. Även Gurka Hockey Klubb Klubb fick se sig besegrade. Skön kväll!

Publiksiffror ja... Antalet besökare minskar för varje match i Löfbergs Lila. Publiksiffran igår, 5125 är den sämsta någonsin. Men hallå! 5125 personer. I Elitserien. Mot Linköping. HAHAHA, säger jag. Så kan det gå. 
Håkan Loob skyller på biljettbokningen. Går inte att boka biljetter enligt honom. Låter som en riktigt patetisk ursäkt.
Inte en ledig stol i Ejendals i onsdags. I Allsvenskan. Det du, Håkan!


Appropå vår match i onsdags, så hände något riktigt häftigt vid line up. Speakern i Ejendals skulle presentera första femman och började med: " Leksands IF ställer ikväll upp med, på Norra Stå, Leksand Superstars!" Riktigt kul!
Men det är väl inte mer än rätt, jag menar både spelare och tränare brukar ju säga att vi är lagets sjätte utespelare, så då ska vi väl presenteras också.

Moringarna fick vad de förtjänade igår och det är en seger som värmer. Något som både värmer och gör mig stolt är följande text hämtad från dagens Expressen:
"Trots att matchen var avgjord efter 15 minuter slutade klacken aldrig sjunga. Superstars jobbade som vanligt hårdare än alla andra i Ejendals Arena. Mest förtjust blev jag när ståplatspubliken körde den vanliga stilen att halva klacken sjöng en del och andra halvan svarade, fast med en olikhet, man delade upp det mellan killarna och tjejerna. Ingen annan klack i Sverige har så röststarka tjejer."
Jag läser, ler och sträcker på mig. Ni ska göra detsamma, Pernilla, Bettan, Lotta, Doris, Bojken, Ida, Fia, Plarsan, Surre och alla andra som stod på Norra igår. F-n, vad bra vi är! Inte bara bra, vi är bäst!


Matchen då? Den första perioden var underbar. Vi utklassade moringarna på isen och på läktaren var det aldrig någon match. Däremot blev det onödigt spännande i slutet av tredje, men det gick vägen. Någon utförlig matchrapport bjuder jag inte på, det finns andra sådana att läsa.
Tre poäng är alltid tre poäng, men vissa är mycket skönare att ta. Gissa om det här var ett sådant tillfälle...

Har egentligen inget revolutionerande att skriva om, men jag böjer mig för övermakten, det vill säga er läsare. Eller ja... Vissa av er. =)

Sex dagar utan en hockeymatch nu och abstinensen börjar göra sig påtaglig. Som tur är kommer den att botas väldigt snart då det är dags för nedsläpp igen imorgon. Ny match och inte vilken match som helst. Packet från norr kommer på besök och ska få det mottagande de förtjänar. Både på isen och på läktaren. Läktaren ja... Vem vet, de kanske har fått ihop en hel minibuss med drakar?

Om man köper ett nytt klädesplagg är det en självklarhet att ta bort eventuella lappar från plagget. Jag menar prislappar, andra hängande lappar och ibland en klisterremsa med storlek på. Min fråga är: varför har folk så svårt att ta bort diverse klisterlappar under skor???
Det är en sak som stör mig enormt när man ser en stor, vit prislapp under någons sko/stövel. Tror man verkligen inte att den syns? Jag menar, man g å r ju ändå, inte släpar sig fram. Med undantag för vissa ungdomar då som ännu inte lärt sig lyfta på fötterna.

Så, fick bli lite gnäll, kritik och ironi idag. Sådant måste ju också vädras emellanåt.

Här kommer några av de tidigare utlovade bilderna från den fantastiskt roliga raftingen i Prag. Det var en mycket rolig, actionfylld och blöt upplevelse som jag inte skulle tveka om att göra om.
Innan äventyret tog vid, blev vi av instruktörerna upplysta om att vi absolut inte fick sätta ner fötterna på botten om vi ramlade i. "You can die" var förklaringen till det. Nästa instruktion var att "If it gets all dark, you´re not in hell you´re just under the boat." Mitt största fokus låg därför på att inte åka i och inte låta båten välta. Jag klarade bägge.
Pinnarna som hänger i luften längs hela banan var också något att försöka undvika, då de var både långa, tunga och gjorde riktigt ont att få på sig.

Jag älskar hösten! Färgerna, luften, tända ljus, alla seriepremiärer på teve, en kopp te och det bästa, hockey. Dagar som den idag, som varit mörk och regnig är såklart ingen hit, men de fina dagarna är oslagbara.


Mina ömmande muskler har nu läkt, så ikväll var det dags för ett nytt träningspass. Jobbigt som sjutton, Body Pump. Men kul! Hoppas det inte blir lika illa med mig som förra veckan, för det var verkligen illa med vissa tydligen bortglömda muskelgrupper. Mina triceps har tydligen inte använts på ett bra tag, men nu ska de få!

IF slog Växjö med 6-2 ikväll. Ingen tripp "hem" idag, utan det fick bli swehockey.se.
Apropå hockey... Jag har i flera tidigare inlägg uttalat mitt ogillande av Pelle P. Nu har jag gjort så pass stora framsteg, att när vi skanderade hans namn i Västerås i söndags, ropade jag "Pelle" ett par gånger. Bara ett par gånger och inget efternamn,  men ändå. Det går framåt. Fast å andra sidan, vems namn skulle man inte ropa efter en bra insats mot Gurka Klubb Klubb? Den mannen har fortfarande mycket lång väg kvar till mitt hjärta. Nej förresten, där hamnar han aldrig. Lång väg kvar till mitt gillande och godkännande är mer korrekt uttryckt. Han har mycket att ta revansch på. Eller hur Johan Hedberg?