och Gott Nytt År!

Drygt fem timmar kvar av 2007 i skrivande stund. Nyårsmaten är på g, smällarna smäller intensivare än någonsin utanför och det bästa: Det snöar! Tänk att på årets sista dag lägger det sig äntligen ett vitt täcke ute.

2008... Året då Leksands IF återigen tar steget upp i eliten igen. Får ofta frågan av arbetskamrater, vänner och andra om jag verkligen tror det i hjärtat. Ja, det gör jag.

2008... Året då Carola firar 25-års jubileum som artist. Ett firande som kommer att märkas. Precis som allt fröken Häggkvist gör.

Listan över händelser och förväntningar på det nya året kan naturligtvis göras lång, särskilt när det gäller personliga saker som till exempel arbete och relationer, men jag stannar här.

Gott Nytt År önskar jag alla mina bloggläsare!
Kram på er alla och en extra kram till er som bemödar er med att skriva en och annan kommentar, både med riktigt namn och även er med påhittade identiteter. Ni vet vilka ni är...

Trängdes i mellandagshandeln idag. Inte på grund av någon shoppinghysteri, utan mer Idolhysteri. Marie Picasso gästade vårat shopping-flaggskepp Tuna Park, sjöng ett par låtar och signerade sin skiva. Naturligtvis tog jag mig dit och köade bland fjortisar, mormödrar, föräldrar och jämngamla. Alla ville få en skymt och en pratstund med höstens stora stjärna. Så även jag...

För tredje dagen i rad smäller det rejält ute. Det är alla dessa smällare och fyrverkeripjäser som alla måste tända på så snart de är inhandlade. Till vilken nytta? Snacka om att elda upp pengar. Jag har full förståelse för ett snyggt, påkostat fyrverkeri vid tolvslaget på nyårsafton, men att smälla för smällandets skull kan jag bara inte förstå. Det ekar mellan husen här där jag bor, så fönsterrutorna skakar. Okej för en snygg och färggrann pjäs, men de som bara smäller? Verkar ju kul...

Hockey på teve igår kväll. Kul med ett hemma hos-reportage hos Bergenström. Ännu roligare att se poängligan som han toppar, där Kung Karlberg ligger trea. Sug på den alla så kallade förståsigpåare.

Bilder på en mycket engagerad och passionerad Johan Thornberg i en time out för Västerås, mot oss för övrigt, visades på teve igår. Har sett den sekvensen tidigare och jag tycker mycket om den. Han skräder inte orden direkt och tar i så saliven sprutar ur munnen på honom. Härligt att se! Tänk er Pirro så... Nej, just det. Har alltid gillat herr Thornberg och ibland växer han. Ovan nämnda situation är en sådan och att han just tackat nej till ett elitserietränarjobb med motiveringen "kom tillbaka om ett år, då är jag mogen" är ytterligare en sådan. För övrigt är han även något att vila ögonen på. Visserligen helt oviktigt, men det gör ju inget. När Johan blivit en etablerad elitserietränare och vi återigen en etablerad elitserieklubb, då vill jag se honom i vårat bås.

För övrigt undrar jag varför alla tycks tro att Magnus Nyström är brynäsare???

Efter att ha firat julafton i tre dagar i tre olika län, kändes det skönt att komma hem. Det var nästan lite skönt när klockan ringde imorse och jag fick gå till jobbet. Observera nästan lite skönt. Det är klart att det är skönt med ledighet, men när man nu måste jobba så får man se fördelarna med det också. Fördelarna är bland annat lite struktur i vardagen, det vill säga tider att hålla och eh... ja, några fler fördelar finns det säkert. Lönen såklart!
Det var iaf en mycket lyckad jul. God mat och dryck, trevligt sällskap, sovmorgnar och paket. Jag har inte fått så mycket julklappar på många år. Det blir ju så, att från den dagen man fått egna barn, är det dem som får. Eftersom julen hör barnen till, så tycker jag det är helt rätt. Ju äldre man blir, så blir det nästan roligare att ge än att få. Jag sticker dock inte under stol med att det var mycket trevligt att få öppna en och annan klapp.

En del av annandagen tillbringades i sporthallen där GUIF krossade Malmö. Jag har skrivit det tidigare och jag gör det igen: Handboll är en fantastiskt underhållande sport med tuffa tag, snabba spelvändningar och fantastisk stämning.

Hockeyabstinensen är väldigt stark just nu. Resa till Sundsvall imorgon för de som kan, vill och har ledigt. Jag har varken det ena eller andra. Förra årets resa dit var trevlig med undantag för att Sundsvall visade sig vara en tråkig, igenbommad liten stad med mindre trevliga och tillmötesgående innevånare. Inte ens Casino Cosmopol levde upp till mina förväntningar. Har besökt det i både Malmö och Stockholm och blev väldigt förvånad och besviken att det inte höll samma standard uppe i norr.
Minnena från matchen där, i någon sorglig ursäkt till ishall, gör en väl inte heller pigg, glad och sugen på att återvända. Nej, det var inte svårt att avstå den resan även om jag är säker på att de som åker nu kommer att få det väldigt kul. För hur det än är, så får man så roligt som man gör sig.

Bara några dagar kvar av 2007 nu. Snart dags att plocka bort stjärnor, tomtar och annat julpynt vilket jag tycker känns mycket skönt. Det betyder att våren närmar sig och med den kvalserien.

Julklapparna är inhandlade och skinkan precis tagen ur ugnen. Lugnet och friden börjar sänka sig, både hemma och ute bland julstressade medmänniskor. Ja, det blir nog jul i år med, trots all panik innan allt var klart. Och trots bristen på snö.

Tomten, hockeyguden eller någon annan högre makt har redan varit här. Igår kväll delade han ut en trevlig julklapp i form av en "ny" elitserietabell. Mora sist, tack tack.

Som sagt var, julafton är snart här och jag vill önska dig en God Jul.

... men vad gör man? Har drabbats av något virus som däckade mig helt i går. Det är ju inte det mest ultimata i dessa hektiska jultider. Mycket att göra på jobbet och lika mycket privat i form av julförberedelser av olika slag. Hur som helst så ligger jag här nu med feber och rinnande näsa.

Anton fyllde tolv i måndags. Helt otroligt vad tiden går, nästa år är han tonåring. Känns som det var igår han var bebis. Mammas stora kille...

Uppehåll i hockeyn är alltid tråkigt. Tur att den inte är så långvarig denna gång. Känns skönt att vi kommit så långt i serielunken och att kvalserien är bakom hörnet. Kvalserien... Bara tanken på den får mitt hjärta att ta något slags extra skutt som påverkar andning och puls. Hockeylag ta oss hem...

Lite drygt hälften av december har gått och ett nytt år närmar sig. Det är helt otroligt vad snabbt ytterligare ett år har gått! Dagarna som går, det är livet... Ta till vara på varje ny dag, de kommer inte igen.

Har gått med armen i mitella idag. Orsaken är ett fall igår som säkert skulle gett mig mig höga poäng av vilka domare som helst. Om det hade handlat om gymnastik eller simhopp vill säga. Hade parkerat utanför en idrottshall där sonen tränade handboll. Det har ju regnat typ non stop här i ett par veckor, men igår frös det på vilket förvandlade den blöta parkeringen till en mindre uterink. Jag märkte inte ens att jag föll, helt plötsligt låg jag bara där. Slog i lite överallt, men mest stryk tog höger armbåge som jag tydligen satte i först. Såg faktiskt stjärnor där ett tag.

Stjärnor ja... Mina egna blåvita sådana gästade mitt eget län ikväll, men tyvärr hade jag inte möjlighet att vara där. Däremot var en av mina sjalar där. Den hängde runt halsen på en arbetskamrat som hade den goda smaken att bjuda ut några kunder ikväll med hockeymatch som huvudpunkt. Nyköping besegrades med klara 1-8 och tre nya friska poäng fick vi med oss. Kung Karlberg fick även han med sig tre nya friska poäng efter två mål och ett assist. Min egen matchrapportör på plats, Pernilla från Flen, rapporterade att Challe ägde ikväll. Mmmm...

Fick en del skit från en och annan bloggläsare (eller samma med olika namn?)för ett inlägg för ett tag sedan som jag kallade Bönder och nollåttor. Fick dock en otrolig respons på detta inlägg av andra läsare som valde att framföra det muntligt istället.
Tydligen var det sista avsnittet igår och jag läser följande på aftonbladet.se   Ooops...

 

Har sett långt från alla matcher den här säsongen, men det var helt utan tvekan säsongens sämsta klack jag ställde mig i mot och i Västerås igår. Att många köper ståplatsbiljett för att det är billigare eller det enda som finns kvar, blev väldigt tydligt igår. Ställer man sig i klacken, då är det bara en sak som gäller: SJUNG!!! Särskilt när vi ligger under. Klackledare Nilsén har så rätt när han säger att "kan man inte sjunga när vi ligger under, har man ingen rätt att jubla när det blir mål". Så sant, så sant.
Det var inget skönspel igår, det håller jag med om. Förutom Challe, Ollas, Hägglund + någon mer jag kanske missar nu, såg det väldigt lojt ut. Men hallå, vi har förlorat 2 av 25! Tänk tillbaka på de senaste säsongerna och jämför. Det är kul att vara Leksing just nu, så SJUNG!
Kung Kentas närvaro igår gladde mig mycket och där har vi ett bra exempel på en som alltid sjunger. Kanske får börja ställa mig vid honom framöver, så jag slipper vara solist...

Nybyggd arena? Missade jag den? Jo, jag såg att entrén var ny men sen då? Behövde uppsöka damernas i första periodpausen. Det fanns två toaletter. Lite AXA-varning där. Hann precis tillbaka till nedsläpp av andra perioden. Att parkeringen på leråkern utanför skulle bli full ganska omgående förstod man ju. Det blev till att parkera halvvägs till Sala. Dessutom stod det några gurkjunisar och tog betalt för det. - Ingår det buss till hallen då? var frågan jag aldrig fick svar på. Fast iof, det fick jag väl med tanke på den promenad som följde på mindre torrt och rent underlag.

Kände mig ganska segerviss när jag kom till Rocklu... eh, jag menar ABBBBB arena. Hur jag nu kunde göra det med tanke på att det är väl inte ofta man lämnat den hallen nöjd. Inte de senaste tio åren iaf. Hur som helst, så tippade jag heeelt fel (klicka för att komma till reportaget)
Reportern frågade faktiskt varför jag blev Leksing en gång i tiden, därav mitt David och Goliat svar. Det är inte med tanke på den allsvenska situationen jag gav det svaret precis hehe.

Varje år är det dags för det traditionella julbordet med det företag man arbetar på. I år såg det dock lite annorlunda ut för mig. På min nya arbetsplats brukar man skippa julmaten (iaf centralt)  och äta något annat gott och inte mig emot. Jag menar, den står ju en upp i halsen ändå i slutändan. Även om det är väldigt gott...
Sagt och gjort, årets julfest gick av stapeln i vårat konferensrum med pizza, poker och hembakat. Annorlunda, men mycket trevligt. Det var gott (pröva gärna pizza med tonfisk och färsk vitlök) mysigt och skapligt framgångsrikt för min egen del. Jag är även säker på att julen infinner sig som vanligt om fjorton dagar, trots att jag inte åt någon lutfisk på julfesten vilken annars är min stora favorit på julbordet.

Hockey ikväll. Färden går mot gurkstaden och motståndet är då Västerås Hockey Klubb Klubb Ungdom Klubb. Skönt med kortresa.

Det började mycket bra

Tomt vid bordet sånär som på finalisterna.

Hmm... Jag satt med triss tills sista kortet kom upp, då Gunnar fick färg.

Marie Picasso har precis klivit av scenen i Globen som vinnare i Idol 2007. En mycket talangfull och värdig vinnare. Jag grät mig igenom hennes framträdanden ikväll, hon berör mig så mycket. Och hennes pappa... Jag ringde och röstade 6-7 gånger och blev väldigt nöjd, glad och naturligtvis ännu mer rörd när hon presenterades som vinnare.

Glädjen över hennes seger blev dock inte långvarig. Inte för att jag ångrat mig och ville se Amanda som vinnare, utan att jag fick beskedet vem det var som råkade ut för en intelligensbefriad nolla på Hovet i onsdags. Fy f-n, säger jag. Jag blir så upprörd och förbannad så det känns som jag ska spricka. När hjärnan tar slut tar nävarna vid.

Jag tänker på dig Kung Kenta och hoppas du snart är på benen igen. Puss och kram på dig.

Mot vädret alltså. Jag blir så less på det här. Regn, regn, regn och mörkt. Sju grader varmt. I December!

I skrivande stund är det bara minuter kvar till finalen i Idol. Jag hoppas såklart på fröken Picasso, men egentligen spelar det ingen roll. Jag menar, hon har fått sitt välförtjänta genombrott och bevisat att hon har en av "landets bästa röster" för att citera juryn. Oavsett placering ikväll, är jag övertygad om att hennes karriär blir bra mycket längre än finalrivalen Amandas. Tänk en hel cd med den hesa, falska rösten...

Lycka till Marie!

Men det är väl det man ska göra när man möter tabelljumbon. Som jag skrev tidigare fick laget klara sig utan mig på Hovet igår. Även om Bajen backade och ändrade priserna, så backade inte jag. Något måste markeras. Sopor. Jag såg den på teve istället.
Efter en dålig första period kom vi tillbaka och sista tio i tredje perioden var kattens lek med råttan.  Kung Karlberg gjorde poäng även i denna match. Förövrigt den nionde raka. Någon som sa något? Nej, tänkte väl det.

Julen närmar sig och jag fick frågan idag om vad jag tror blir årets julklapp. - GPS, sa jag. Skulle inte tacka nej till en själv faktiskt. Vore otroligt skönt, både när man besöker kunder i jobbet, när man letar efter sonen Emils alla bortahallar i handbollen och när man söker sunkiga ishallar i allsvenskan.

De första tio minuterna under matchen i fredags, var nog bland de lyckligaste minuterna det här året. Som vi körde över Malmö! Att det sen visade sig vara för bra för att vara sant, det är en annan sak. Vi gjorde en bra match och spänningen går ju inte att klaga på.
Förfesten var okej, om än lite folktomt. Kan tänka att folk har svårt att ta sig till Leksand kl 16 en fredag. Maten var iaf helt okej för en gångs skull. Festens höjdpunkt för mig personligen var såklart den korta pratstunden med herrar Öst och Eriksson. Båda representerar en tid då Leksand fortfarande var Lirarnas Lag och en tid då både jag och Eriksson blev leksingar. Den korta pratstunden med dessa två, Olle och Niklas, bjöd på många känslomässiga nostalgitrippar för min del och till slut rann det över i ögonen. Jag blir så blödig ibland, men det kan vara skönt det också.
För att återgå till de första tio minuterna, så rann tårarna igen. Kanonöppning, fullsatt Ejendals och #17 i sitt esse, ja då grinar jag.

Teemu Selänne. Ja, vad ska man tro? Har pratat med folk som har "känningar innanför väggarna" och en del andra som jag aldrig trodde skulle kunna bekräfta ett sådant rykte. Jag väljer att inte lägga någon som helst energi på detta tills det är klart. Den som lever får se, helt enkelt.

Hammarby-Leksand är en självklar match att åka på när man bor tio mil från huvudstaden, men Bajens dåliga ekonomi satte stopp för de planerna. Stick och brinn, Bajen! Ordna upp er egen skit. Jag tänker då inte vara med och hjälpa till.

Måste bara få återgå till fredagen...  Alla tunga stunder man haft som leksing de sista åren, alla tårar, allt ältande. När man får känna som jag gjorde i fredags, då är det ju värt allt skit som man upplevt sista tiden. Man får liksom lön för mödan och det är sååå jäkla skönt!
Precis lika skönt är det när Kung Karlberg ger alla bittra, gnällande jävlar på Norra svar på tal. Gammal är äldst, så är det.